Är på mitt "vanliga" jobb, så skönt att falla tillbaks på rutinen, slipp använda varenda hjärncell som finns innanför pannbenet. Jag har kört på i min examination nu, klarat 3 av 6 dagar så jag har kommit halvvägs :)
Hade ett långt samtal med min dotter igår.... Var det verkligen så där jobbigt att växa upp? Jag minns ju nästan bara allt roligt man hade. Det bråkas och stökas i skolan. Hon tycker att det är orättvist att hon får klara sig så mycket själv, utan att fröken hjälper till. Det blir missförstånd med kompisar och hon blir ledsen och gråter mycket. Vad göra? Försökte prata med henne, förklara att hennes kompisar kanske inte förstår vad hon säger (hon talar ju "vuxenspråk"), att ett bråk bara kan bli ett bråk om mer än 1 person vill. Det är nog inte lätt att vara barn idag. så mycket som är annorlunda mot när jag va liten. Då fick man ju vara BARN på riktigt, nu förväntas de vara stora och klara sig själva när de börjar första klass.
SKIT tycker jag att det är.
nu ska jag ut å jobba lite
P å K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar