Jag och mina soulmate

Lämnade skor till min underbara Cat idag. Hon har bestämt sig för att ta sig ur mjukisbyxeträsket och komma tbx till jagdrickervinochkommenterarfolksomgårförbi världen.Ingen är gladare än jag. Jag säger som Gert Fylkin ÄNTLIGEN!!
Nu ska jag bara vända ut och in på min garderob och se om jag har nå fiffiga kläder som hon kan ha.
Å sen mina kära vänner så kommer vi att cruisea i stan och garva högt på medis hela sommaren, så det är bäst att ni passar er :)

About that feeling

Så vill jag bara säga att den är fantastisk, underbar, skrämmande, fnissig, busig, glädjande, orolig, stolt och magisk.
Å du Mr Surfinne. Jag älskar dig mer och mer för varje dag som går, även om jag vid vissa mycket sällsynta tillfällen har god lust att stanna bilen och sparka ut dig i ödemarken. Men sen, efter det så älskar jag dig ännu mer.
Den här veckan bjuder på jobb, jobb, jobb och så det viktigaste av allt HULIGANERNA är hemma igen :)
Sökt en lägenhet har vi gjort också, så håll alla tummar och tår och allt annat som går att hålla.
Fridens gött folk :)

Hur gör de?

Jag kom på att jag undrar. Hur gör tjockisar när de ska sköta om "frisseringen" mellan benen? Jag vet, kanske inte världens smartaste fråga men jag undrar faktiskt på riktigt. det måste ju vara sjukt svårt att nå dit, eller?

Har jag inte sett en film med det här???

Morgonpanelen på TV 4 påminner starkt om "bankpanelen" i Yrrol. Ett gäng förvirrade människor som är väldigt viktiga och riktiga förståsigpåare. Väntar med spänning på uttryck som " jag känner dem väldigt väl, fantastiska människor" eller varför inte "och så blir allt mörkt".

Så nu jobba sig lite, ikväll konsert :)

Kom ni på det nu?

När jag gick i gymnasiet pluggade jag barn och fritid. I trean gjorde jag ett specialarbete som hette "ett intrång i kropp och själ". Det handlade om sexuella övergrepp mot barn. Jag läste på i domar och remisser, gjorde intervjuer med både förövare och offer, träffade anhöriga och lärare. Nått som förundrade mig under de allra flesta intervjuer var att samma sak återkom, de (barnen alltså) sa ju aldrig nej. Barnen svarade mer än en gång: Hur skulle jag veta att farbror/morbro/faster/moster/bästa vännen/bonusföräldern INTE kunde "kräva" det av mig? Under de månader som jag la ner på mitt specialarbete så mådde jag ibland så illa att jag kräktes. I ett sjukt samhälle bygger vi sjuka relationer.

Hur gör vi som föräldrar, släktingar och vänner egentligen? Jo vi bygger upp barnens dåliga självkänsla genom att spela på deras dåliga samvete då de inte vill kramas, pussas, gosa eller mysa. Som tex: "får inte mamma en puss innan du ska gå och lägga dig? Då blir ju mamma ledsen". Hur fan kan man säga så till sitt egna barn. Om du blir ledsen av att inte pussas så får du väl jobba med det SJÄLV!

Jag har bråkat och tjatat och tjafsat med samtliga vuxna i mina barns närhet. På den här punkten har jag varit obeveklig. Mina barn bestämmer själva vad de vill och inte vill med sina kroppar. Ingen av deras släktingar eller av våra vänner har haft rätt att "tigga" till sig någon puss eller kram eller sitta i knät eller liknande. Vill inte mina barn så vill de inte.  Och tro mig, det har varit fight om detta men jag har jävlar i mig inte gett mig. Deras kroppar, de bestämmer.

Idag läste jag den HÄR artikeln i en tidning. Jag hoppas verkligen att det tar fart nu. Hjälp till och länka vidare till den artikeln, snälla?!!
Jag vet att det är skitläskigt att som förälder svara på alla frågor och ännu läskigare att ställa de där jobbiga frågorna. Men jag vet också att om man jobbar in den öppenheten redan från start så känns tröskeln lite lägre och det blir lite lättare. Barnen lär sig också att de kan fråga om allt och ibland får de svar direkt men ibland blir svaret att de behöver växa till sig innan man kan prata mer/djupare om det.

Sweet lordylord.

Vilken helg det har varit. Grillning blev det i fredags. Var (är det en väldigt typiskt norrländsk formulering?)till frissan i lördags, blev sjukligt korthårig.... Men det behövdes, var så slitet. Fick utstå en massa skäll också, har inte varit där på länge och varje gång som jag tar för lång tid på mig för att besöka henne för att hålla ordning på trollburret så skäller hon ut mig när jag kommer. På lördagen så var det ju semifinal i hockeyn också, Finland mot Ryssarna, deras största fiende sedan urminnes tider. Slutade sådär kan man väl säga om man vill vara trevlig. Vill man vara ärlig så gick det åt helvete. Surfinnen han deppade ihop totalt, just nu så är minigolf hans nya grej....
Jag drog iväg på ett litet företagspartaj en sväng i lördags oxå, rackarns skoj. Bjuder dock inte på några foton då alla jag jobbar med är tokigt kameraskygga.... (ungefär som jag alltså).
Söndagen spenderades med min härliga lillebror, huliganerna och surfinnen i Trosa. Riktigt härligt.
Nu sitter jag på jobbet och kontrollerar en massa personer som skriver prov. Enormt upphetsande. Sen ska jag dra in till stan på möte och middag, det däremot skall bli jätteskoj :)

Hoooold ur horsis nouw.

Ingen hockey idag juuu. Så det blir grilla och umgås istället. Men jag är inte den som klagar, det är ju trevligt det med.

Men ge upp nån gång då

Fick pannknack igår vid 5 tiden på eftermiddagen, gick och la mig med pannknackandet, vaknade mitt i natten av det förbannade pannknackandet och har nu på morgonen fortfarande pannknack. Borde inte någon inse att om man knackat på i min panna i 16 timmar och ingen har öppnat så är det ingen hemma. Ge upp nu nån gång då. Skicka ett mail om det är så viktigt.
För övrigt så känner jag mig rätt nöjd med att vara en gatukorsning. Som ni säkert vet så åkte ju Sverige ur hockey VM igår. Men det är klart, spelar försvaret som sopor så brukar det komma baklängesmål. Trist för alla Svenskar, men det kommer ju ett nytt VM nästa år. Fast Finnarna de är kvar, än så länge. De spelade inte superbra igår, men sista perioden var helt klart deras och de var värda det där avgörande målet. Så Wohoooo för att vara mångblodig :)
Nu ska jag sparka upp surfinnen, fixa frukosten och sen drar vi till familjen D på lite VM kollande och lek och snack och annat trevligt :)

Vad gör man?

Var på vårdcentralen igår, sökte dit för att jag varit förkyld mer eller mindre sen i januari och har hostat sedan ca 5 veckor tillbaka. Att besöka vården är alltid intressant tycker jag, man möter massor med människor som kan och vet bättre än allt och alla. Som igår t.ex. De ska sticka mig i fingret för att ta en snabbsänka, jag har en väldans fart på mitt blod så jag säger till sköterskan att hon inte behöver trycka så hårt på fingret när hon sticker, tror ni att hon lyssnade? Neeeejdå, hon trycker för kung och fosterland, resultatet blir ett stort hål och blodet fortsätter att rinna efter att hon gjort sitt bästa för att stoppa det.... Smått stressad över det som hänt säger hon: ojojojojoj hur blev det nu så här då? Ja det kan man ju undra. Pucko. Sen in till läkaren, lyssna på lungor, titta i öronen och halsen allt ser bra ut. Liiiite lite svullen i lymfkörtlarna (alltså är imunförsvaret igång och jobbar), men annars, INGENTING. Jag är alltså typ frisk (jo just det, det är ju därför jag hostar lungorna ur mig....). Sen händer det intressanta, nån meducin får jag inte för det vill man inte skriva ut men jag kan bli sjukskriven i några veckor så att jag kan ligga hemma och ta det lugnt. Hur kan man bli sjukskriven om man inte är sjuk? Sen bestämmer han sig för att ta lite mer prover, så jag skickas tbx till ojojoj sköterskan och tänker att detta blir intressant. Ett blodprov senare och lika mycket blod på golvet så känner jag att det förmodligen tar ett tag innan jag går till vårdcentralen igen.
Nu ska jag fixa frukost till huliganerna, sen måste jag jobba lite.

And the storie keeps going on.....

Tänk det är lustigt. Varje gång jag tror att nu, nu har vi kommit närmare något som skulle kunna liknas vid samarbete och förståelse. Då händer nått som gör att jag vill ta en hagelbrakare och gå hem till dig och skjuta huvudet av dig. Jag fattar inte vad som snurrar runt där uppe, om det nu finns nått. Jobbet som förälder går inte ut på att vara egoist. Om allt nu är så jävla besvärligt så tycker jag att du kan låta barnen vara här hela tiden, säg ifrån dig allt ansvar. Återgå till att vara bara du. För mig funkar det bra, vi är en familj och de har det tryggt och bra här.  Å du, när du nu ändå är i farten och spolar tbx bandet så kan du väl byta tillbaks till ditt egna efternamn.
Säger som en av mina chefer:
Rätt är bra, fel är dåligt. Gör rätt p*********.....

När jag egentligen ska sova

Tanken var att jag skulle gå och sova men så råkade jag snubbla över en film på trean och nu är jag fast. Så jag sitter alltså här i soffan och är lite lätt illamående över att se på film nått som hänt alldeles i min direkta närhet. Ibland så känner jag bara att jag vill vara den där döden, han som kan välja vilka som skall få finnas kvar och vilka som ska lämna in.... Idag är tydligen en sån dag. Trodde att känslorna kring detta skulle ha lugnat sig men ack så fel jag hade.

När ena halvan saknas

Då känns det inget roligt att vara hemma.
Surfinnen jobbar ju på VM så han är inte hemma på kvällarna. Jag jobbar ju på vanliga jobbet, så jag är inte hemma på dagarna. Jag minns knappt när vi såg varandra i vaket tillstånd senast.
Nu ska jag försöka sova, ha det gött. Vi hörs en annan dag.

Om att förstå att inte klaga

Jag har tänkt rätt mycket på livet det senaste året. Vad det har fört med sig och vart det fört mig. Vad det gjort med mig och ibland mot mig. Jag vet att jag kan framstå som rätt neggo emellanåt men jag är för det mesta en rätt glad person. Min dag idag, jag kom till kontoret för första gången på några veckor och mina kollegor har skapat någon form av kösystem för att få en liten stund att dryfta sitt med mig om. Sen äter jag lunch med två av dem och har en fantastisk trevlig stund, medans jag packar ned hela mitt kontor (vi ska flytta) så ringer telefonen och en kollega ber om hjälp, jag säger självklart ja och får höra att jag är bäst :), sen sitter jag i bilen och skickar ett mess till en annan kollega och frågar om han har tid, han svarar inte just nu och jag säger åt honom att vi kan väl höras. Då går det en stund och sen kommer frågan: Har det hänt nått, behöver du hjälp? Jag kan avsluta och komma om du behöver det. Jag svarar nope, ville bara snacka om allt och inget särskilt. Och då slår det mig. Ibland klagar jag över att jag har tusen och en bollar i luften, att det alltid är massor att göra oavsett hur mycket jag än jobbar. Men jag har det egentligen rätt bra. De jag arbetar med uppskattar det jag gör och ger mig mer än en klapp på axeln och säger att jag gör ett bra jobb. Hur många har det så på jobbet?

Sen har jag ett smskrig med min surfinne och översvämmas av känslor. Vilken fantastisk människa jag lever med, tänk vad mycket han har gjort för mig och huliganerna genom åren. Drygt fyra år har vi varit ett par men det känns som hela livet samtidigt som det känns som vi träffades igår. Life is good.

Och visst kan det vara så att det är vårkänslor som sprattlar runt men då tänker jag låta dem sprattla, för det är rätt trevligt att må bra och känna sig nöjd.

När man kommer på att nu fan räcker det!

För många år sedan byggde jag och min dåvarande man hus. Under hela byggtiden var jag mammaledig och vi bodde bara några kilometer från byggplatsen så jag var där VARJE DAG med min kamera och fotade och antecknade. Det är jag glad för, så jävla många skojare som det finns i byggbranschen. Ska bara ta ett av alla vansinniga saker de gjorde. Under fyra dagar regnade det rakt in i våra väggar för de hade inte fått upp något tak och de hade inte täckt med någon presenning. Sen tänke de bygga in fukten när taket kom..... Man kunde se att det var fukt inne i väggen, de sa: "jo, men det torkar väl upp undertiden som vi bygger". Jag sa: "oki, bygg vidare ni, men jag har fotat, skrivit och filmat alla dessa dagar så händer det nått stämmer jag arslet av er". Gissa om de bytte väggar??
Nu är det så att jag skriver om det här för att två av de bloggare som jag läser har råkat ut för samma sak och man tänker att va faaaan, är det inte slut på skojare snart? Hjälp nu till att länka till blogginlägget och FB sidan. Kanske kan vi vara lilleputtarna som välter jätten?
Länken till blogginlägget hittar ni HÄR och FB sidan HÄR Det finns även en artikel i Expressen att läsa HÄR


Så kom igen nu. Visa lite stake och tyck till!

Jag har inte glömt

Jag bara hinner inte riktigt med. Dagarna går i ett hela tiden, tiden rusar iväg. Det händer saker, fantastiska saker men jag väntar ett tag till innan jag berättar för er. Jag kommer att bli lite gräsänka på kvällarna framöver så då finns det kanske tid efter att barnen lagt sig. Mannen bestämde sig till slut för att jobba på hockey vm. Slå ihop nytta med nöje liksom.
Nu ska jag slänga in några frallor i ugnen, nybakat är bäst även om det är förbakat i affären och jag bara fixar krispet.
Så, vad händer i helgen då? Jag vill träffa nån och fika. Är du lite fikasugen och behöver rasta en huligan eller två??? Då är vi på, i morgon rastas de på hågelby då de har öppet hus :)
Seee yaa darlings.