Extrem överlevnad

Efter jobbet igår tog jag med mig min kära man på en långpromenad ut på landet. Vi traskade runt på grusvägarna och njöt av eftermiddags solen. Sen kände vi oss lite våghalsiga och beslutade oss för att lämna tryggheten på grusvägen och gav oss ut på åkern och in i skogen. Där stötte vi på en å. Vilda i sinnet kände vi utmaningen, vi följde ån för att leta ett lämpligt ställe att korsa den på, efter ett tag hittade vi ett träd som en bäver fällt. Som lekfulla barn bestämde vi oss för att pröva lyckan och klättra över ån med hjälp av trädet. Väl över på andra sidan (fortfarande torra) skuttade vi runt som kalvar på grönbete. Fantastiskt hur en sådan liten strappats kan fylla en med överlevnadsinstinkt... Undrar vad vi ska hitta på ikväll?