Hade jag nyss, men det håller jag för mig själv ;)
Ett sådant som jag däremot gärna delar med mig av är när jag och min farmor sitter vid ån inne i min hemstad. Vi sitter på en bänk och matar fåglarna, då kommer det en skadad kråka haltandes på stigen. Farmor och jag matar naturligtvis den också. Det roliga är att den (ja kråkan alltså) blir så förtjust i min farmor att den följer efter oss hem. Kråkan bodde hos henne hela den sommaren. Sådan var hon, min farmor.
1 kommentar:
vilket härligt minne !
Skicka en kommentar