Jag tycker att jag är en ganska ödmjuk person. Visst, jag är nyfiknare än någon annan jag känner (på gott och ont), jag kan absolut vara grinig och frän i min ton men då brukar personen som råkar ut för det ha gjort sig förtjänt av just den behandlingen. Men för det mesta är jag en snäll och trevlig person. Jag har nu en situation som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Det är en person (jag har skrivit om henne förr...) som snackar rätt mycket om mig, till sin kollegor, mina kollegor och andra kunder. I normalfallet så skulle jag inte bry mig, men nu påverkar det mitt arbete. Att fronta henne är inte ett alternativ (orkar inte ens förklara, ni som vet, ni vet). Jag vill inte byta arbetsplats för jag trivs så himla bra här, jag kan inte dementera vad som sägs eller förklara varför det sägs (tystnadsplikten ni vet...), så min fråga är: VAD FAN GÖR MAN? Hur bemöter man någon som bestämt sig för att sabba ens liv (eller va hon nu har bestämt sig för) utan att prata med eller om denna person?
Snart är det påsk och jag planerar en påskmiddag. Syrran har bjudit in sig själv (å vad vore påsken utan henne?). Jag hoppas att hon stannar alla dagar så kan vi ha en riktig familjehelg med middagar, promenader och slapp i soffan, kanske blir det utgång någon av dagarna.
Nu ska jag käka frukost, sen måste jag gå mina rundor. Ha världens bästa dag.
3 kommentarer:
usch vad jobbigt! men hon sabbar mest för sig själv. förr eller senare kommer det slå tillbaka. kram! ♥
jobbigt läge....
Vill du inte "fronta" henne, så tycker jag du ska "tvinga" henne att lära känna dig & på så sätt få henne att se hur du är PÅ RIKTIGT !
Lycka till :)
Å jodå, jag skulle jättegärna fronta henne, men det blir lite problematiskt pga mitt jobb. Kundrelationer och så... Dessutom känner hon mig väldigt väl, det är så mycket som ställer till det. Nåja, det är väl bara att rycka på axlarna och låtsas som att det regnar....
Tack för din omtanke
Tack Nillan u r my <3
Skicka en kommentar