Andar och tusen önskningar

Mina barn är rätt omtänksamma. I går satt de och samtalade med mannen, de talade om vad man skulle göra om man träffade en ande. Samtalet går nått sånt här:

B: Tänk om man får önskningar.

M: Mmm

B: Åååå då skulle jag önska mig....

M: Tänk efter nu, du får bara tre.

B: Då skulle jag önska mig 1000 önskningar, sedan ett stort hus så att jag och gangstern får var sitt rum och du (mannen alltså) får ett stort rum med biljardbord och stor tv och spel och ölkran.

M: Mmm, det vore trevligt

B: Och en massa olika djur skulle vi ha!

M: Mmmm

M: Får inte mamma nått rum?

B: Dummer, hon har ju köket :)

M: Så klart att hon har.

Senare på kvällen så berättar mina kära barn detta för mig också, jag frågar varför inte jag får nått rum, barnen svarar: Men du är ju alltid i köket, eller vardagsrummet eller i ditt och finnens sovrum. Så du behöver inget eget rum för du älskar ju att vara där vi är.

Ja så tänker de mina barn.